Vattnets rörelser och isen reglerar förhållandena i havet - forskningen hjälper oss att förstå det

Östersjön är i ständig rörelse. Vattenmassorna strömmar och blandas om. Vågorna svallar och vattenytan stiger och sjunker. Emellanåt fjättras vågorna av is. Den fysikaliska havsforskningen undersöker havets rörelser och andra fysikaliska skeenden. Forskningen hjälper oss att förstå de förhållanden havet erbjuder sina invånare och hur dessa förhållanden kan förändras.


Många krafter sätter vattnet i rörelse

En del av Östersjöns rörelser beror på vattenmassornas täthetskillnader. Sötvattnet från floder och älvar är lättare än det salta havsvattnet och varmt vatten är lättare än kallt. Utjämningen av täthetsskillnaderna sätter vattenmassorna i rörelse.

Också vindar och lufttrycksskillnader får vattnet i Östersjön att strömma från bassängens ena ända och ansamlas på den andra. Detta märks genom förändringar i vattenstånd. Vinden höjer också vågor. På Östersjön kan vågorna bli upp till 14 meter höga och påverka havsbotten ända ner till 80 meters djup.

Betydelsen av olika rörelser undersöks

Forskningen försöker förstå de olika rörelserna i havet och deras betydelse. Vågforskningen utreder till exempel transporten av kol mellan havet och atmosfären.

Undersökningar av de djupa vattenmassorna ger oss kunskap om havsvattnets skiktning. Den här forskningen hjälper oss att förstå hur täthetsskillnaderna håller olika vattenskikt isolerade från varandra. Skiktningen har särskilt stor betydelse i Östersjöns djupområden.

En viktig fråga inom den fysikaliska havsforskningen är hur vattenströmmar och virvlar transporterar ämnen och partiklar från plats till plats. Denna transport av ämnen garanterar näring för de marina organismerna. Om vattnet förblev stillastående, skulle organismerna tvingas simma långa avstånd för att hitta föda. Detta skulle kräva mer energi än vad de får från födan.

Forskarna studerar också havets effekt på klimatet och vice versa. Finlands klimat påverkas av Östersjön, men också i hög grad av Golfströmmens värmetransport mot norr. Golfströmmen är en del av världshavens eviga cirkulation och finländska forskare bidrar också till att utreda vattenmassornas rörelser i Nordatlanten.

Forskningskunskap gynnar samhället och näringslivet

Den fysikaliska havsforskningen har många praktiska tillämpningar. Information om vattenståndets variationer är till exempel mycket viktig för planeringen av nya farleder eller bosättningsområden vid kusten.

Forskning om havets ytströmmar är också till stor nytta för oljebekämpningen och sjöräddningen. Om man vet hur ytvattnet rör sig kan man i tid sätta igång åtgärder mot oljeutsläpp eller annat som flyter.

Havsis – en specialitet för Östersjön och polarhaven

Havsisen är ett viktigt forskningsobjekt på Östersjön. Isforskningen ger information för sjöfarten och andra marina verksamheter på vintern. Isforskarna samlar in data och gör upp modeller och prognoser för isläget i olika områden. Detta bidrar till att göra vintersjöfarten tryggare och mer ekonomisk.

Isforskningen utreder isens utbredning, isförhållanden och isens fysikaliska egenskaper. Forskarna utvecklar karteringsmetoder för havsisar och modeller som beskriver isens struktur, dynamik, tjocklekstillväxt och rörelser. Också havsisens ekosystem är föremål för undersökningar.

Finländska forskare deltar också i isforskning i Arktis och Antarktis. På dessa områden fokuserar man på vetenskaplig forskning.