Alger ger färg till undervattensmiljöer

Algerna är en grupp med mycket olika arter. De minsta är encelliga planktonalger, de största jättelika tångruskor. Det finns ett enormt spektrum av nyanser och former däremellan.


Alger klassificeras traditionellt enligt sina färgpigment i grön-, brun- och rödalger. Den här indelningen är ändå inte entydig, eftersom alla grupper inte bara innehåller namnfärgen utan också arter med andra färger.

De flesta alger klassificeras som växter

De flesta alger tillhör växtriket och kan karakteriseras som enkla växter. Precis som växterna binder algerna solenergi genom fotosyntes och utgör därmed grunden för näringskedjorna i vattenekosystemen.

Alger skiljer sig från landväxter på att de helt saknar rötter. Istället för blad och stam har de en bål och istället för rötter olika fästanordningar, med vilka de håller sig fast också på hårda ytor. Näringsämnena överförs inte till algerna genom dessa strukturer, men algerna filtrerar allt vatten de behöver direkt från vattnet genom bålen.

Färggranna alger livar upp undervattenslandskapet

Tack vare algerna är havets ljusa zon ofta mycket färggrann. Algerna ger skydd och näring för ryggradslösa djur och fiskar. De bildar undervattensängar och -skogar. Utan algerna skulle undervattenslandskapet vara ganska kargt och naket.

Algsamhällena på hårdbottnar indelas i zoner där arten definieras av mängden ljus och växtplatsens öppenhet.  Nära vattenlinjen lever mest grönalger, medan den djupaste zonen domineras av rödalgerna. 

Mellan grön- och rödalgszonen växer de stora brunalgerna. Eftersom kustvattnen på många håll blivit grumliga på grund av övergödning, har traditionella algzoner minskat och överlappat.

 Mosaik av grön- och rödalger med inslag av brun tång.
Algerna uppträder oftast i zoner beroende på djup.

Alger på hård- och mjukbottnar

Även om de flesta alger växer fast vid hårdbottnar kan stora alger också hittas på sand- och gyttjebottnar. Kransalgerna ser mer ut som kärlväxter, men som rotfria näringsfiltrerare tillhör de algerna. Tångruskor som slitits loss från sina fästen kan fortsätta att växa på mjukbottnar, antingen löst förankrade i gyttjan eller som rullande lösa klot.

Blågrönalger är inga alger

Trots sitt smeknamn är blågrönalgerna egentligen bakterier, officiellt cyanobakterier. I vattnet beter de sig som planktiska pansar- och kiselalger, men har en enklare struktur.