Rödalgerna utnyttjar de sista resterna av ljus

Rödalgszonen ligger i allmänhet på 2–10 meters djup. Rödalger växer på rev och undervattensklippor under blåstångszonen, där nästan inga andra alger förekommer.

Rödalgsbottnarna är artrika och olika

Gaffeltång (Furcellaria lumbricalis), ullsläke (Ceramium tenuicorne) och rödslickssläktet (Polysiphonia spp.) hör till våra vanligaste större rödalger. På ytterskärgårdens öppna stränder hittar man också kilrödblad (Coccotylus truncatus) och blåtonat rödblad (Phyllophora pseudoceranoides).

Utom rödalger kan dessa samhällen också innehålla brunalger, såsom olika tångarter (Fucus spp.) och ishavstofs (Battersia arctica). På större djup blir också blåmusslan (Mytilus trossulus) vanligare. De släta havstulpanerna som vandrade in i Östersjön för bara lite över 100 år sedan (Amphibalanus improvisus) lyser som vita stjärnor mot rödalgsytorna.

Den perenna gaffeltången, vår största rödalg, fungerar som underlag för många trådlika påväxtalger, till exempel ullsläke, trådsläke (Pylaiella littoralis) och brunsläke (Ectocarpus siliculosus). På de ljusaste platserna kan till och med grönslicken (Cladophora glomerata) växa på rödalgerna.

Om man försiktigt petar en gulbrun trådalgstofs åt sidan kan man upptäcka att den döljer ett helt rödalgssamhälle med flera olika arter.

Gaffeltång som rivits loss från sitt underlag kan – precis som trådalgerna – driva in över grunda sandbottnar och bilda lösa flytande mattor tillsammans med kilblad och olika bruna tångarter. Beroende på strömförhållandena stannar mattorna antingen på sin plats eller driver upp på land och bildar tångvallar, näringsrika underlag för många strandväxter.

Rödalgssamhällen och blandade rödalgs- och blåstångssamhällen fungerar som lekunderlag för strömming (Clupea harengus membras) på rev och på öppna klippstränder. Mellan algerna trivs också ett stort antal bottendjur.

På stenarna växer klarröda alger. — De vackra och färgrika rödalgsbottnarna kan man inte missa.

Rödalger föredrar brackvatten som är så salt som möjligt

Så gott som alla rödalger längs Finlands kust är av marint ursprung. Därför hittas de frodigaste och artrikaste rödalgssamhällena i Bottenvikens, Skärgårdshavets och västra Finska vikens ytterskärgårdar, där vattnet är klart och tillräckligt salt.

Också många andra arter trivs i goda förhållanden och rödalgssamhällena blandas lätt med omgivande blåstång och trådalger. Rödalgsbottnarna utgör ofta de djupaste algdominerade växt- och djursamhällena, under vilka havsbotten domineras av blåmusslor och polyper.