Havsforskarens år

En havsforskare kan specialisera sig på till exempel provtagning, dykning, provbehandling, modellering eller kommunicering av forskningsresultaten. Alla havsforskare förenas av sitt intresse för havet och hur det fungerar.


Under några månader i året är forskarna ute i ”fält”, det vill säga på havet, men resten av tiden tillbringar de i laboratoriet där de behandlar sina prover, analyserar resultaten på datorn och skriver artiklar om vad de upptäckt.

En del forskare är i själva verket inte alls ute på havet utan forskar enbart via datorn. De ritar till exempel kartor över arternas utbredning och försöker förstå havet via sina modeller.

Hur mångsidig havsforskningen kan vara förstår man först när man ser hur många olika slags jobb en forskare kan hinna med under ett år. 

Fältarbete under sommaren

Är ofta den stressigaste tiden för havsforskarna. Då är de ute i fält och kan hålla på med provtagning flera veckor i sträck. Dagarna blir ofta långa, särskilt om de själva måste dyka ner efter sina prov. Innan de dyker måste de se till att de har all utrustning och klä på sig dykardräkten. Det här kan ta flera timmar. Efter det åker de ut till provtagningsstationen med båt. Själva dykningen tar inte så lång tid eftersom de oftast har bråttom till nästa station. När de kommer hem till kvällen måste de ännu ta hand om utrustningen och preparera proven för transport och laboratorieundersökningar.

Vid provtagningar ute till havs kan forskarna tillbringa flera veckor på Aranda och går kanske bara i land för ett kort veckoslut. Oftast jobbar de i skift, dygnet runt för att fartyget ska hinna besöka så många provtagningsstationer som möjligt under resan. Aranda är specialdesignad för provtagning från däck.

En dykare vid Rönnskär i Kvarken.

På hösten behandlas materialet

Proven som insamlades under sommaren måste ju också behandlas. Om forskaren har många prov att gå igenom kan laboratoriearbetet ta hela vintern. Plankton- och bottenproven studeras under mikroskop medan vattenproven analyseras kemiskt.

Havsforskarens arbete är ofta mycket internationellt och de flesta har kolleger i många länder. Under hösten hinner forskaren kanske med en konferensresa där hen presenterar sina nya resultat och lär sig vad andra kommit fram till. Samtidigt försöker hen skapa kontakter för forskningssamarbeten i framtiden.

En viktig del av arbetet är också att ansöka om pengar för att kunna fortsätta att forska. Stipendier som forskare kan söka annonseras ofta under hösten. Då gäller det att fundera noga på vad forskningsgruppen behöver för att kunna fortsätta sitt arbete, göra upp planer och hitta samarbetspartners för nya projekt.

Vintern går till analys av resultaten

När forskaren gått igenom alla prover från sommaren och antecknat resultaten är det dags för analys. Det här är nästan det mest spännande skedet eftersom forskaren då får en uppfattning om hur resultaten ska tolkas och vad de egentligen betyder. Idag görs analyserna i allmänhet med dator och kräver en hel del kunskaper i matematik och statistik.

Vintern är också en bra tid att sätta sig in i följande sommars arbete. Här kan det till exempel handla om att lära sig någon ny provtagnings- eller forskningsmetod som kräver litteraturstudier och fördjupning.

Vissa forskare kommer åt att göra fältarbete också under vintern eftersom Aranda är isförstärkt för att kunna arbeta i arktiska hav.

Forskningsfartyget Aranda är utrustat också för vinterresor.

Skrivarbete och publicering på våren

På våren, när forskaren hunnit gå igenom alla resultat från föregående sommar är det dags att sammanställa dem i en vetenskaplig artikel. Om hen lyckas få den publicerad i en bra tidskrift läses den av alla som jobbar inom samma område. Skrivarbetet är viktigt och tar en stor del av forskarens hela arbetstid.

När det gäller miljöövervakningen i Finland publiceras resultaten på finska (och en del på svenska). Idag är engelskan ändå vetenskapens viktigaste språk. Alla forskare försöker få in sina artiklar i internationella tidskrifter på engelska för att kolleger i andra länder ska kunna läsa dem. Om du själv vill bli forskare måste du alltså lära dig engelska ordentligt.

Våren går fort och forskaren inriktar sig allt mera på den kommande fältsäsongen. Nu är det snart dags att skaffa alla material och planera sommarens provtagningar och experiment.