Ålgräset växer på sandbottnar

Ålgräset som härstammar från större och saltare hav växer oftast på sandbottnar som kan vara inblandade med lite grus eller gyttja. Det fäster sig i den rörliga sanden med sina kraftiga rötter och håller underlaget på plats. Skotten sticker upp och bildar allt större ängar som skapar tredimensionella strukturer i det enformiga undervattenslandskapet.

Ålgräsängarna ligger i allmänhet på 1 – 5 meters djup, på medelmåttigt exponerade bottnar. Växten behöver ljus för sin fotosyntes. Under gynnsamma förhållanden kan den bli upp till en halv meter hög, oftast bara 20 – 30 cm.

Hårsärv, natingar och nateväxter trivs med ålgräset

Ålgräsbestånden är ofta rätt täta. Ju närmare stranden man kommer, desto större blir inslaget av andra kärlväxter, oftast hårsärv, natingar och olika nateväxter. Ålgräsängarna erbjuder mat och gömställen för många fiskar och mindre ryggradslösa djur. Därför utgör de en av Östersjöns nyckelbiotoper.

Eutrofieringen gör livet svårare för ålgräset

Ålgräset trivs i klart vatten och får det allt svårare när eutrofieringen gör vattnen grumliga. Också den ökande mängden trådalger som driver omkring i lösa sjok fastnar i ålgräset och kväver dess tillväxt. Ålgräset klassificeras som hotat, både som art och som biotop.

Ålgräs, hårsärv och natingar:

• Ålgräs (Bandtång) (Zostera marina)
• Hårsärv (Zannichellia spp.)
• Natingar (Ruppia spp.)