Alger - en framtidens vattenbruksprodukt i Finland
Odling av alger och cyanobakterier och de härrörande produkterna är föremål för mycket prat och skrivande för närvarande. Det finns också ett överflöd av relaterad grund- och tillämpad forskning runt om i världen. I Finland kommer vi knappast att kunna njuta av inhemska ätbara makroalgprodukter under de närmaste åren.
![Bildformat 4x5]()
Kari Jokinen & Esa Tyystjärvi
Kari arbetar som en ledande forskare i Naturresursinstitutet och Esa som en docent i Åbo Universitet
Finlands miljöförhållanden utmanande för algodlingen
Den globalt och kommersiellt betydande algodlingen sker nästan alltid utomhus. Alger behöver inte bara näring utan också sol och värme.
Under de senaste åren har bl.a. 8 Östersjöländer gemensamt undersökt nya möjligheter att utnyttja våra marina resurser. Undersökningen har fokuserat på insamling och odling av mikro- och makroalger, musslor och vass.
Resultaten av projektet har varit lovande när det gäller att förbättra miljön, eftersom odlingen tar bort näringsämnen från havet. Med nuvarande råvarupriser är odling ändå inte ekonomiskt lönande om man inte betalar odlarna extra, t.ex. som bidrag för att avlägsna näringsämnen.
Våra naturliga ljus- och temperaturförhållanden tillåter alltså inte en ekonomiskt lönsam algodling året om utomhus. Odling kan dock utnyttja de möjligheter som ny teknik erbjuder. Om algerna odlas i fotobioreaktorer inomhus spelar årstidernas och vädrets växlingar ingen roll.
Alger är effektiva i avloppsrening och återvinning av näringsämnen
Enligt många undersökningar kan alger och cyanobakterier effektivt odlas i avloppsvatten. I avloppsvatten fungerar algerna särskilt effektivt när det gäller att ta upp fosfat och kväve.
På detta sätt förenas återvinning av näringsämnen och produktion av biomassa med avloppsrening på ett naturligt sätt. Städernas, industrins och jordbrukets avloppsvatten är utmärkta näringskällor för algodlingarna. Detta skulle ytterligare minska näringsutsläppen till Östersjön.
Det biologiska nyttjandet av alger kan kombineras som en integrerad del av recirkulerande vattenbruk av fisk. Vid sidan av andra näringsämnen tar algerna upp ammoniumkväve som är skadligt för fisken. I bästa fall kan den proteinrika algbiomassan utnyttjas direkt som råmaterial för fiskfoder.
Under senare år har man kombinerat algodling med växthusodling året runt. Systemet kunde ta vara på den överflödiga ljusenergin från växthuslamporna och algodlingen skulle inte behöva ett separat uppvärmt utrymme. I bästa fall kunde algodling i växthusen utöka växthusodlarnas produktutbud och öppna nya affärsmöjligheter.
Naturresursinstitutet undersöker och utvecklar odlingsteknik och användningsmöjligheter för vattenväxten andmat.
Algförädling ger energi och produkter med mervärde
Att kombinera algodling med befintlig industri kan man t.ex. genom bioraffinering ur algmassa producera en mängd olika produkter, såsom lipider, biogas och gödningsämnen.
Cellulosa- och pappersindustrin producerar, vid sidan av avloppsvatten, också koldioxid, värme och elektricitet. Alla dessa behövs för algodling.
De vanligaste energiprodukterna som fås ur alger är biodiesel, bioetanol och biogas. Förutom dessa kan man raffinera en rad andra organiska molekyler ur algbiomassan. Hit hör till exempel lipider, pigment, proteiner och kolhydrater vilka används t.ex. inom kosmetik-, läkemedels-, livsmedels- och foderindustrin.
Industriell algodling - en framtidsbransch?
Idag verkar det alltså som om det vore tekniskt möjligt att odla alger i industriell skala i Finland året runt, så länge odlingen kombineras med återvinning av avloppsvatten. Algodlingens ekonomiska livskraft kan förbättras avsevärt om den kan integreras i befintlig infrastruktur.
Utmaningen är nu att hitta sådana arter av alger och cyanobakterier som innehåller så många värdefulla substanser som möjligt. En algproduktion som enbart är baserad på energiprodukter är knappast ekonomiskt lönsam på våra breddgrader.