Det maritima kulturarvet i internationella projekt

Projektsamarbete är en del av Museiverkets internationella verksamhet och verket deltar i många internationella maritima projekt. Den information som projekten tar fram används också för att utveckla hela kulturarvsbranschen i Finland.

Bildformat 4x5

Sinikka Kärkkäinen

Författaren arbetar som marinarkeolog och projektforskare vid Museiverket


Östersjöns undervattenskulturarv är också globalt sett exceptionellt mångsidigt och väl bevarat. Detta rika kulturarv bidrar till havsplanering i Östersjöområdet och utgör en del av havets turismpotential. 

BalticRIM är ett projekt som tar det maritima kulturarvet och undervattenskulturarvet med i havsplaneringen. Ett annat projekt som går under namnet Baltacar främjar dykturism bl.a.  genom att grunda och utveckla undervattensparker.

Dykaren rengör skyltarna på Kronprins Gustav Adolf Wrak Park.

Havsplanering - ett aktuellt tema i Europa 

Havsplaneringen bidrar till en hållbar utveckling och tillväxt av havets olika användningsområden och till att uppnå god miljöstatus i den marina miljön. Kulturarvet är en användningsform på samma sätt som fiske, sjöfart och vindkraftsparker till havs.

Havsplaneringen grundar sig på EU:s direktiv för upprättandet av en ram för havsplanering 2014. I Finland samarbetar kustens landskapsförbund för att upprätta tre havsplaner som ska vara klara fram till utgången av mars 2021. 

Projektet BalticRIM, det vill säga Baltic Sea Region Integrated Maritime Cultural Heritage Management integrerar marint och undervattens kulturarv i havsplaneringen. Projektet skapar en god praxis för definition, planering, konflikt- och synergibedömning av olika maritima kulturarvsområden. Ett annat mål för projektet är att förbättra förutsättningarna för en hållbar blå tillväxt, såsom maritim kulturarvsturism.

BalticRIM samarbetar med flera maritima projekt inom havsplaneringen och kulturarvsturismen.

Projektpartnerna är nationella experter på kulturarvsförvaltning och havsplanering i Östersjöregionen, från Tyskland, Estland, Litauen, Polen, Danmark och Ryssland. Projektet leds av Schleswig-Holsteins arkeologiska avdelning. Från Finland deltar Museiverket, Forststyrelsen och Åbo universitet. Andra nationella samarbetspartner är Ålands landskapsregerings kulturbyrå, Kymmenedalens landskapsförbund och Finska dykarförbundet r.f.  

Olgankari Pook var ett mål för Baltic Rim.

Vad gör BalticRIM i praktiken? 

BalticRIM-projektet omfattar undervattensfältarbete på olika håll kring Östersjön och i Finland. Dessa kommer att ge information om det maritima kulturarvet. Bland annat kartläggs de intressantaste s.k. vrakfällorna (dvs. särskilt olycksbenägna områden), platser där historiska sjöstrider utkämpats, gamla hamnar och undervattenskulturlandskap.

Samtidigt förbättrar man tillgängligheten, användbarheten av det maritima kulturarvet och stöder så kallad blå tillväxt, till exempel i form av havsturism. På kartor ritas, istället för punktdata, större områden viktiga för det maritima kulturarvet och undervattenskulturarvet vilka också kombineras med naturvärden.

På workshopar över hela Finland delar dykare, lokala aktörer och invånare sin värdefulla erfarenhetskunskap om maritima kulturarv ovanför och under vattnet. Besökarundersökningar identifierar dykarnas preferenser, önskemål och platser för aktiv dykning.

Projektets forskningsdel granskar hur undervattenslandskapet upplevs och tar undervattenslandskapen med i den allmänna landskapsdebatten.

Ett annat mål för BalticRim-projektet, Haminaholm Möljä, en gammal brygga vid Merikarvia.

Baltacar-projektet och undervattensturismen 

Baltacar, förkortning av Baltic History Beneath the Surface är ett EU-projekt i Estland, Finland och Sverige som arbetar med att realisera undervattenskulturarvets potential för turism i Östersjöområdet.

Målet är att främja kulturturism till fornlämningar i deras ursprungliga miljö dvs. att förbättra tillgängligheten för vrak på havsbotten.

Projektet letar också efter nya sätt att presentera undervattenskulturarvet för att väcka intresse hos personer som inte dyker själva. Vraken kan visas i form av 3D-modeller, bilder, guideböcker och broschyrer och i virtuella dykningar skapade av 360°-avbildning.

I Finland fokuserar projektet på fyra vrak från olika tider utanför Finska vikens kust: Linjeskeppet Kronprins Gustav Adolf (1788) utanför Helsingfors, Kabelvraket, ett holländskt skepp från 1600-talet vid Hangö, Garpen 1 och Galjonsbildsvraket och två segelfartyg från 1800-talet i Kimitoöns kommun.

Arbetet går ut på att göra vraken mera tillgängliga med hjälp av bojar, infotavlor och dykrep. Förankringssystem förbättras för att främja ansvarsfull turism.

Då vrakens tillgänglighet förbättras blir de också lättare att övervaka och skydda vrak. Dykare som besöker vraken förväntas dela sina bilder och observationer och meddela om förändringar som skett i vraken eller i den omgivande miljön. 

En dykare skriver sitt namn i gästboken i Kronprins Gustav Adolfs undervattenspark.

Läs mer om projektet på Museiverket sidor!