Spöknäten är skadliga för miljön
Spöknät är försvunna eller bortslängda nät och trålar. Ibland fastnar de i olika slags undervattenshinder, ibland rivs de sönder och försvinner helt. Spöknäten är skadliga för naturen, ekonomin och kulturarvet.
![Bildformat 4x5]()
Riikka Tevali
Författaren arbetar som marinarkeolog i Museiverket
Spöknät under ytan
Spöknäten fortsätter sitt spökfiske helt på egen hand. Fiskar, sälar och till och med fåglar kan fastna i dem. Ibland kan ett nät eller en trål fastna i något som hör till vårt undervattenskulturarv, till exempel fartygsvrak, ubåt eller flygplan. Särskilt vrak på större djup kan vara nästan helt inlindade i spöknät. Spöknäten är inte bara skadliga för naturen. Också dykare som undersöker fornminnen under vattnet löper risk att fastna i dem.
Nät trasslat in i vraket av den sovjetiska ubåten "Komsomlets".
Bort med spöknäten, också i Finland!
I Finland är spöknät ett rätt nytt begrepp. Men även här har de första stegen tagits för att avlägsna nät från vrak. Den finländska dykargruppen Badewanne har fått finansiering för att avlägsna spöknät från vrak i Finland och Sverige. Bekanta dig med gruppens verksamhet.
När man avlägsnar spöknät och -trålar från vraken är det viktigt att minnas att vrak som är mera än hundra år gamla hör till undervattenskulturarvet och är skyddade objekt. Innan man tar itu med ett gammalt vrak måste man alltså ansöka om forskningstillstånd av Museiverket. Man måste också beakta hur borttagandet av nätet påverkar fornminnet. Eventuella ändringar måste dokumenteras på ett vederbörligt sätt.
Trålen fångades i det ryska jaktfartyget Gordyj, som sjönk 1941 efter att ha kolliderat med en gruva.
Borttagandet av näten gynnar både kulturarvsforskningen och naturskyddet
Då spöknät tas bort får man också information om vrakets tillstånd och om den omgivande naturen. Naturskydd och historieforskning genom skeppsvrak fungerar tillsammans till förmån för forskare, dykare och marina djur. Forskning kommer också att gynna trålare då medvetenheten om vrakens läge ökar. På så sätt kan de undvikas och fiskarna löper mindre risk att förlora ännu flera fiskeredskap.
År 2012 insamlades sammanlagt 22 ton fisknät i samband med WWF:s och Baltic Sea 2020-stiftelsens gemensamma projekt. Det finns redan en betydande ekonomisk nytta i en sådan mängd, då spöknäten inte längre fortsätter att fiska under ytan.
Läs om projektet Baltic Sea 2020!
Visste du?
Begreppet spöknät introducerades i Holland 2009, då en lokal dykarförening började putsa bort nät från undervattensvrak. Verksamheten växte ut till den internationella stiftelsen Ghost Fishing Foundation, som verkar på olika håll i världen.