Infarten till Brahestad år 1858.
Under årens lopp förföll de gamla sjömärkena och 1852 byggdes en ny fyrbåk. Byggnaden fick ett helt eget utseende, med ena sidan röd och andra vit.
Iso-Kraaseli fyrbåk och kyrkan fungerade som ensmärken för farleden in till Brahestad. Den hade samma funktion tillsammans med Tasku fyrbåk.
Iso-Kraaseli fyrbåk och bodar.
Lotsarna på Iso-Kraaseli
Bredvid fyrbåken stod lotsstugan i två våningar med ett lågt utkikstorn på taket. Härifrån övervakade lotsarna trafiken med kikare och tubkikare. Lotsstugan stod helt exponerad eftersom alla träd, ända till västra stranden huggits ner.
På ön dejourerade lotsåldermannen och tre lotsar som kände vattnen kring Brahestad bättre än sina egna fickor. Också fyrbåken användes som spaningsställe och man signalerade till annalkande fartyg med hjälp av flaggor som hissades upp i båkens flaggstång. En hissad flagga syntes i Brahestads kyrktorn där en annan spanare kunde meddela staden att ett fartyg var på väg.
Livet på Iso-Kraaseli var socialt och lotsstationen var öns hjärta. Lotsarna bodde på ön tillsammans med sina familjer och det fanns också sommarstugor. Fastlandet låg så nära att öborna inte behövde leva lika isolerade som på många andra fyrar. På fritiden åkte man ut på sjön, fiskade, simmade och plockade bär.
Den gamla lotsstugan på Iso-Kraaseli.
Lätt att besöka Iso-Kraaseli
År 1983 överlät Sjöfartsstyrelsen både lotsstationen och fyrbåken till Brahestads kommun och sedan dess har ön fungerat som utflyktsmål.
Det är möjligt att övernatta på Iso-Kraaseli och i den gamla gula lotsstugan finns ett sommarcafé. Runt ön går en stig, längs vilken besökarna kan bekanta sig med öns rika natur och havslandskap.
På ön ligger också gamla ballasthögar från segelfartygens tid. Idag definieras de som fasta fornlämningar. I vattnen runt ön vilar flera vrak. Läs mera om fornlämningarna och vraken på sidan www.kyppi.fi.
Iso-Kraaseli lotsstation och fyrbåk. Lotsstationen är under reparation.
Isbrytaren Tarmo år 1909.
Idag är isbrytaren Tarmo ett museifartyg och ligger på redden utanför Kotka. Fartyget presenteras också virtuellt på Nationalmuseums webbsida.
Isbrytaren Tarmo bogseras bort.
Hur och varför skyddas Iso-Kraaseli?
Iso-Kraaseli är ett viktigt sjöfartsmonument och byggnaderna på ön utgör en kulturhistoriskt värdefull helhet. Iso-Kraaseli definieras som en byggd kulturmiljö av riksintresse.
Läs mera i Museiverkets register! (på finska)
Besök
Personer med egen båt kan besöka ön. För andra gäller det att beställa skjuts via företaget MeriRaahe.
Läs mera:
Museiverkets kartatjänsten
N:7175303, Ö: 376119 (ETRS-TM35FIN)