Krigsmonument
I början av 1780-talet planerade Gustav III, kung av Sverige, ett krig mot Ryssland. Avsikten var att återerövra de förlorade delarna av Finland och östra Baltikum. Inför kriget förnyades den svenska flottan och linjeskeppet Kronprins Gustav Adolf som stod färdigt 1784 var ett av de nya krigsfartygen.
Linjeskeppet Gustav Adolf var ett stort, ca 50 m långt fartyg med en besättning på 550 sjömän och soldater. I vraket har man funnit över 70 kanoner trots att det enligt planerna bara skulle ha bestyckats med 62. Gustav Adolf, som var en del av den svenska havsflottan, skickades till östra Finska viken redan i juni 1788, även om krig ännu inte hade förklarats.
Svenska flottans stolthet sjunker
Kriget mellan Sverige och Ryssland började år 1788 med hårda sjöstrider under sommaren. I augusti gjorde ryssarna ett överraskningsanfall mot de svenska fartygen som låg förankrade nära Sveaborg.
De övriga svenska fartygen lyckades fly, men Kronprins Gustav Adolf hade besvär med sitt ankare. Till slut kom också det stora linjeskeppet iväg, men körde på ett tidigare okänt, ca fyra meter djupt grund.
Fartyget skadades och bottnen revs upp, vilket ledde till att krutförrådet började fyllas med vatten. Besättningen övermannades av de ryska flottisterna och kapitulerade. Fartyget exploderade, drev iväg och sjönk på sin nuvarande viloplats.
Området där fartyget sjönk började senare kallas Gustav Adolfs grund och det namnet står fortfarande på sjökortet.
Vraket upptäcktes 1995 – fem år senare invigdes parken
Vraket efter Kronprins Gustav Adolf upptäcktes 1995 då marinens forskningsinstitut undersökte havsbottnen med en sidoscanner. Scannern registrerade ett stort vrak på ca 20 meters djup. Sjöbevakningens dykare granskade fyndet och konstaterade att det var ett stort krigsfartyg av trä. Museiverket studerade vraket närmare åren 1997 – 1999, tillsammans med frivilliga amatördykare och undervattensparken invigdes år 2000.
Runt vrakområdet går en guidad stig försedd med informationstavlor som berättar om fartyget och dess historia. Fartygets understa del, ankare, kanoner och kulor och andra föremål är bevarade.
Inträdet till parken är fritt. Parken öppnas varje år i juni och stängs till hösten.
Läs mera om undervattensparker och instruktioner för besökare på Museiverkets sidor.
Hur och varför skyddas Kronprins Gustav Adolf?
Ett vrak är en fast fornlämning som skyddas av fornminneslagen (295/1963). Lagen skyddar alla vrak och vrakdelar som kan antas vara minst 100 år gamla. Dykning till de skyddade vraken är tillåten, men man får inte ta delar av dem och inte heller dyka in i dem.
Läs mera om vraket i fornminnesregistret! (på finska)
Besök
Man kans visitera vrakparket med egen båt eller organiserad tripp. Undervattensparken ligger utanför Helsingfors, några sjömil sydväst om Gråhara. Inträdet är fritt och vraket markerat med en boj som man kan förtöja vid.
Vrakets för och akter är försedda med upp- och nedstigningsrep för dykare och runt området går en guidad stig. Besökare kan bekanta sig med vraket så nära det är möjligt utan att vidröra eller skada det. Museiverket ansvarar för parken.
Museiverkets kartatjänsten
N: 6658841, Ö: 384658 (ETRS-TM35FIN)