Slagen vid Svensksund

Då ryska flottan anföll i augusti 1789 låg hela svenska skärgårdsflottan i den smalaste delen av Svensksund. Svenskarnas ammunitionslager minskade i alarmerande takt och stridsledningen gav order om reträtt.

Nu började en kaotisk flykt och det första slaget vid Svensksund slutade med förlust för Sverige. Efter slaget började svenskarna febrilt för att stärka sin flotta. Kriget var inte över än.

Under ett år utkämpades kriget på land. Följande sommar gav kejsarinnan Katarina av Ryssland som tröttnat på svenskarnas provokationer order att slutgiltigt krossa Sveriges flotta.

Flottorna möttes på nytt i Svensksund i juli 1790. Den intensiva artillerielden startade tidigt på morgonen och fortsatte hela dagen. Emellanåt var krutröken så tjock att ingen kunde se något alls. Den här gången var vädret inte på Rysslands sida. Vinden drev en del av de ryska fartygen mot närbelägna grynnor. På natten blev det så mörkt att man inte längre såg att skjuta och till sist sänkte sig  en fullkomligt tystnad.

Först när morgonen grydde avslöjades utgången i striden, den här gången till svenskarnas glädje. Vinden hade satt de ryska fartygen i kaos och många hade flytt under natten. Svenskarna erövrade de kvarliggande ryska skeppen, sänkte eller brände upp dem. Gustav III utgick som den överväldigande segraren i det andra slaget vid Svensksund.

Följderna av slaget synliga än idag 

Läs också

Svensksunds sjöfästningar och gamla fyr

Gustav III:s krig väckte mycket missnöje inom officerskåren i Finland och anses av många ha varit drivkraften för Finlands separation från Sverige till en autonom del av Ryssland. Som en följd av sjöslagen, byggde ryssarna en sjöfästning vid Svensksund

Tiotals fartyg förliste i vattnen kring Svensksund. Många vrak har lokaliserats och undersökts och tillsammans med områdets natur, skapar de ett fascinerande undervattenslandskap. Några vrak, till exempel St. Nikolai, har undersökts och föremål från fartygen har lyfts upp. På Varissaari kan man se både kanoner från St. Nikolai och ett monument över slagen vid Svensksund.

Vraket vid nordvästra udden av Lehmäsaari, sjöstridsplatsen vid Svensksund. 

Jari Hovikorpi

Dykarna vid vraket av en kanonslup vid Svensksund.

Jari Hovikorpi

Dykare vid vraket av en kanonslup vid Svensksund.

Jari Hovikorpi

Hur och varför skyddas sjöstridsplatsen vid Svensksund?

Sjöstridsplatsen är i sin helhet (26km²) en fast fornlämning som skyddas avfornminneslagen  (295/1963). Området avgränsas enligt vrakfynd och gamla sjökort. Avgränsningen är ett estimat och justeras när nya forskningsresultat så kräver. Fornminneslagen skyddar alla vrak och vrakdelar som kan antas ha sjunkit för mera än hundra år sedan.

Läs mera om vraken i sjöstridsområdet fås på museiverkets fornminnesregistret! (på finska)

Besök

Sjöstridsområdet i Svensksund kan betraktas från stränderna i Kotka eller med egen båt. År 2020 ordnas en utställning om sjöslagen på maritimcentret Vellamo i Kotka.

Museiverkets kartatjänsten

N: 6698787 Ö: 497531 (ETRS-TM35FIN)