Bottenvikens nationalpark – landet som stiger ur havet
När du styr ut på havet från Kemi eller Torneå mot Bottenvikens nationalpark och skärgården kring Selkä-Sarvi, kommer du att följa århundraden gamla leder. Fiskare, säljägare och spritsmugglare har plogat samma vatten sedan de första holmarna började sticka fram över vattenytan för hundratals år sedan.
Bottenvikens nationalpark grundades för att skydda landhöjningslandskapet i norra Bottenviken, dess öar och fjärdar. Genom nationalparken simmar laxar och öringar på väg upp mot lekplatserna i Torne älv och i de fiskrika vattnen trivs också gråsälar och vikare som gärna solar sig på kobbarna i Möyly sälskyddsområde. På de små skären häckar ett stort antal sjöfåglar, och ovan och under vattenytan växer många hotade växtarter. Det sägs också att det fortfarande finns undangömda lager av smuggelsprit på ön Selkä-Sarvi.
Nytt land stiger ur havet, sakta men säkert.
Ingen landväg till Bottenvikens nationalpark
En del av charmen i Bottenvikens nationalpark är att det är svårt att ta sig dit. Den lokala bussen tar dig inte dit och det finns ingen parkeringsplats för bilar heller. För den som inte har en egen båt återstår möjligheten att hyra en båtskjuts eller taxibåt.
På tre av öarna finns en stuga att hyra. Där kan man sitta i lugn och ro på bastutrappan, betrakta havet och stränderna och begrunda hur man levde här, långt tillbaka i tiden.
Selkä-Sarvi – fiskarnas oas på öppna havet
Den enda skyddande hamn i Bottenvikens nationalpark, där man kan övernatta, finns på norra spetsen av ön Selkä-Sarvi. Selkä-Sarvi och dess skogklädda grannholmar ligger precis invid svenska gränsen. Mot söder öppnar sig havet och sälskyddsområdet Möyly.
På Selkä-Sarvi finns en allmän bastu, toalett, två uthyrningsstugor och en ödestuga. Ön är omkring en kilometer lång. Från norra udden till den gamla fiskebyn på den södra sidan går en naturstig genom en ljunghed, en fuktig lundartad sankmark och en ung växande skog.
I byn står fortfarande några stockhus. När man betraktar grunderna av de gamla bastubyggnaderna kan man inte annat än förvåna sig över hur nästan trehundra människor kunde ha bott på en så liten ö. Selkä-Sarvi var dock bebodd bara så länge havet var öppet. Man fiskade, torkade och saltade in fångsten och återvände till fastlandet för vintern. Under nödåren fick man hela sin försörjning ur havet och då bodde man ute på Selkä-Sarvi året om.
Idag betar fåren på Selkä-Sarvi.
Under förbudslagsperioden var Selkä-Sarvi centrum för distributionen av hela Nordkalottens smuggelsprit. Spritbåtarna kom ända från Estland och lastade av på Selkä-Sarvi, varifrån spriten transporterades över till fastlandet och vidare runt hela Lappland. Det sägs att en del av de begravda spritdunkarna aldrig grävdes upp och fortfarande väntar på upphittare.
Kanske du kan hitta några gömda spritkanistrar här?
Historiens vingslag på Pensaskari
På ön Pensaskari finns en brygga där dagsresenären kan förtöja båten. Förutom en uthyrningsstuga och bastu har ön en lägerplats, utedass och stora mängder lokal kulturhistoria.
En gammal fiskebod har förvandlats till ett fiskemuseum som berättar om fiskets historia i området. Ortsborna har donerat gamla fisknät, båtar och fotografier som berättar om hårt arbete och stora fångster. Också gamla nättorkningsställningar finns kvar.
Mitt på Pensaskari ligger en dold skatt, en insjö som fylls på med saltvatten bara under de högsta högvattnen och de hårdaste stormarna. Det finns en stig till sjön där du kan beundra den speciella undervattensnaturen.
Pensaskaris karga men vackra landskap.
Fin sandstrand på Vähä-Huituri
Ön Vähä-Huituri har också en uthyrningsstuga och lägereldplats och dessutom en boj vid vilken man kan förtöja och sedan ro in till stranden. Den som vågar kan också ta i land på stenstranden i söder. En vacker sandstrand öppnar sig norr om bojen.
Besök
För att besöka Bottenvikens nationalpark behöver du egen eller hyrd båt. Läs mera om båttransportmöjligheterna.